matildapoulsen

Att sitta ensam får mina tankar att snurra . Jag tänker så mycket att jag får huvudvärk !

Att leva ett liv med en människa som har ett drogmissbruk är allt annat än lätt . Många känslor får man gå igenom . Jobbiga och glada . Jag kan inte tänka mig att leva ett liv utan D . Min kärlek till honom är obeskrivlig .
Klart jag önskar ibland att vi kunde leva ett "normalt" liv . Samtidigt så trivs man på något konstigt vis i kaoset . Man har accepterat de . Visst låter de knäppt va ?
Fast för några veckor sedan gick detta kaos alldeles för långt då jag nästan förlorade min livs kärlek . Han höll på att dö ... Här hemma i våran lägenhet .
De känslor jag fått gått igenom sen D tog överdosen har varit jobbiga . Alla dessa frågor jag ställer mig själv hela tiden men aldrig finner ett svar på . Frågor jag vet att jag aldrig kommer få svar på . Ändå fortsätter jag att gnata dessa förbannade jävla frågor !

En förändring har vi (jag & D) självklart kommit fram till måste ske . Men inte bara för honom . Jag måste fixa mig själv & mitt medberoende .

Att få hälsa på honom imorgon på Lvm hemmet längtar jag bara till . Som fan . Konstigt att inte få träffas ensamma . Att träffas inlåsta . Att vara ifrån varandra hela tiden . Endast ha telefontider (som även de andra också har där så vi kan inte prata med varandra heeeela telefontiden även fast vi vill) .
Vi har gått igenom så enormt mycket tillsammans som många aldrig får uppleva ett helt liv tillsammans .
Jag är ändå lycklig . Allt vi gått/går igenom har gjort/gör oss starkare tillsammans ❤

Nu ska jag försöka få lite sömn så jag e pigg imorgon när jag ska träffa min underbara D ❤
Älskar dig till månen & tillbaka min fina ❤
Puss puss Tildan ❤